Vad är ett medberoende?

Något som har blivit väldigt tydligt för mig den senaste tiden är att många inte är medvetna om vidden av vad ett medberoende är, hur det uppkommer och vilka konsekvenser det kan få för en person i vuxen ålder. Under året då jag skrev min bok, och med tiden började berättade för min närmsta vänkrets om att jag skrev en bok och att den handlade om mitt medberoende till min mamma blev många jätteförvånade. Kommentarer som ”Va!? Men din mamma var väl inte alkoholist?”, ”Du hade ju den ”perfekta” uppväxten” osv. var återkommande meningar från många.

Ja, jag hade delvis en jättebra barndom på många sätt, kanske bättre än många andra. Jag har inte blivit slagen, misshandlad eller sexuellt utnyttjad. Jag har heller inte växt upp i en familj där alkoholism eller andra droger förekom. Vi hade bra ekonomiska förutsättningar som gjorde att vi kunde åka på årliga resor, vi hade en stor social vänkrets och jag kunde utöva de sporter och aktiviteter jag ville som barn med stöttande föräldrar. Man det var andra saker, som var mer subtila och dolda under ytan, som gjorde att jag redan vid tidig ålder skapade ett medberoende till mina föräldrar, främst min mamma – allt för att få hennes kärlek och uppmärksamhet. Därför kommer jag här att förtydliga vad ett medberoende är, hur det uppkommer och vilka konsekvenserna ett tidigt medberoende (till en eller båda föräldrarna) kan få för en person när hon kommer upp i tonåren eller når vuxen ålder.

Medberoendeproblematiken förknippas ofta med fysiska, sexuella eller verbala kränkningar under uppväxten men kan lika väl uppstå i familjer och relationer där känslomässig närvaro eller kärlek från föräldrarna saknas – något som är mycket mer vanligt i många familjer än vad vi tror, och som många inte förstår vikten och innebörden av. Det som på ytan ser så bra ut utåt, men där det bakom fasaden döljer sig andra faktorer som brist i kommunikation och känslomässig närvaro till sina barn. Det som sker när ett barn växer upp i en familjemiljö där det försiggår antingen fysiskt, sexuellt eller verbalt våld/kränkningar, eller där föräldrarna helt enkelt inte är känslomässigt närvarande (dom kan vara där fysiskt men inte kunna möta upp barnet i alla känslor som t.ex. sorg, ilska och besvikelse) gör att barnet inte känner sig älskad och accepterad som den hon är. Som barn har man ännu inte lärt sig att hantera svåra händelser eller iakttagelser på egen hand, eller att skilja sina tankar från sina känslor. Det är föräldrarnas uppgift att återspegla alla dessa känslor hos barnet så att hon kan förstå denna känslan inom sig, och att den tillhör henne. Om inte föräldrarna kan bemöta och återspegla barnet i alla dess känslomässiga uttryck upplever barnet att hon inte blir älskad och accepterad som den hon är. Detta skapar indirekt en otrygghet hos barnet där det inte kan lita på föräldrarnas kärlek och omvårdnad. Eftersom ett barns överlevnad är beroende av föräldrarnas omvårdad upplever barnet att det inte har något annat val än att åsidosätta (och trycka undan) sina egna känslor och behov för att istället börja läsa av- och anpassa sig till de önskemål och behov det upplever finns i sin närmsta omgivning – allt för att glädja sina föräldrar. Genom att börja anpassa sig – och tillgodose sina föräldrars önskemål och behov försäkrar sig barnet om föräldrarnas kärlek. Här läggs grunden för de inre sår som har med medberoende och anpassning att göra. Resultatet av de avstängda och bortträngda känslorna gör att barnet kommer att växa upp fysiskt, men psykiskt ”fastna” och leva kvar i sin barndom där hon har ett sårat barn inom sig som längtar efter trygghet, kärlek och bekräftelse. Detta kan i sin tur få förödande konsekvenser för en person när hon kommer upp i tonåren eller når vuxen ålder.

Medberoendeproblematiken, som många endast tror är kopplat till alkohol-och drogmissbruk, kan visa sig genom flera olika självdestruktiva eller självutplånande beteenden och handlingar, mot sig själv eller gentemot andra. Att tvångsmässigt styras av sin omvärld och anpassa sig till andra, ett starkt kontrollbehov, höga prestationskrav/prestationstvång, utagerad ilska och ätstörningar är vanliga beteenden hos en person som utvecklat ett medberoende till sin närmsta omgivning som barn. Även strävan efter makt, pengar eller materiella tillgångar som inger status och bekräftelse från andra är tydliga tecken för en person som bär på en medberoensproblematik från barndomen där man aldrig känt sig älskad och värdefull för den man är.

Jag talar alltså om de flesta människor.

Dessa beteenden fungerar i sin tur som olika strategier för att söka yttre tillfredsställelse och bekräftelse – allt för att dämpa tomheten och otillräcklighetskänslorna man bär på inombords genom en ouppfylld barndom. Men att fly ifrån sina egna känslor genom olika substitut och andra människors bekräftelse kan med tiden leda till fler undantryckta känslor, hög stressnivå och olika beroendesjukdomar. Eftersom känslor är energi sätter dom sig som blockeringar i kroppen tills vi får utlopp för dem. Detta gör att en person tids nog kan bli allvarligt sjuk, antingen fysiskt, känslomässigt eller mentalt. Depression, utmattningssyndrom och olika sjukdomssymptom/sjukdomar är tydliga exempel på hur obearbetade och undanryckta känslor (kopplat till en medberoendeproblematik i barndomen) kan komma till uttryck i vuxen ålder.

För att läka från ett medberoende behöver vi gå tillbaka till vår barndom för att förstå vad som tidigare har hänt och hur olika händelser och speglingen i våra föräldrar har påverkat oss. Vi måste ta modet till oss att möta oss själva och de undantryckta känslor vi bär på. Även om många upplever att anledningen till sina tomhetskänslor, sorg eller inre lidande är orsakat av situationer och andra människor i nuet (en skilsmässa, uppbrott/avisande i en kärleksrelation eller vänskapsrelation etc.), är detta ofta bara händelser som triggar igång djupare sår inom oss av t.ex. övergivenhet, avisade eller känslor av otillräcklighet från barndomen. Dom flesta av oss vill inte se och förstå att sina egna föräldrar är upphoven till deras inre smärta och lidande men sanningen är att 85% av oss växer upp i dysfunktionella familjer där vi (omedvetet eller medvetet) blivit skadade eller sårade på något sätt, antingen fysiskt, känslomässigt eller mentalt. Med andra är ord bär dom flesta av oss på inre sår och någon form av medberoendesproblematik från barndom som påverkar oss vuxen ålder, ofta utan vår egen vetskap.

För mig är detta väldigt tydligt då jag själv kämpat mot både psykisk och fysisk ohälsa i många år, och först förstod grunden till varför jag mått så dåligt efter intensiv utbildning i personlig utveckling och över 40 timmar i samtalsterapi – något som var kopplat till ett medberoende till mina föräldrar i barndomen. Jag ser hur den psykiska och fysiska ohälsa kraftigt ökar i vårt samhälle, och att allt fler människor kämpar mot otillräcklighetskänslor, prestationstvång, stressrelaterade sjukdomar och önskan att bli uppmärksammade och bekräftade av andra. Därför känner jag ett stort ansvar att dela med mig av min kunskap och erfarenhet med hopp om att kunna hjälpa andra att förstå grunden till sin ohälsa så att man kan läka inifrån och ut och börja leva sitt liv fullt ut.

Är du intresserad av en djupare förståelse för vad ett medberoende är, hur din barndom präglar dig och hur du kan finna läkning finns djupare förståelse att finna i min bok ”Mitt sanna Jag – från medberoende till frihet”. Där delar jag bland annat med mig av mitt egna medberoende som kom till uttryck genom ätstörningar, prestationstvång och utmattningssyndrom, hur inre sår och trauman i min barndom påverkade mig i tonåren/vuxen ålder och hur jag till slut kunde hämta hem mitt inre sårade barn och läka på djupet. Allt detta kopplar jag till den kunskap jag fått under fyra års utbildning till att bli diplomerad samtalsterapeut inom IRIZ-metoden, den femte vågens psykologi. En psykologi som bygger vidare på de tidigare fyra vågornas psykologi, och som grundar sig på vetenskapliga bevis och den senaste forskningen inom filosofi, kosmologi, kvantfysik, naturvetenskap och energimedicin.

Denna bok är inte för alla. Denna psykologi går in i kärnan och säger sanningen. Alla är inte redo för att möta det. Men som min lärare, terapeut och numera kollega och vän skriver i förordet till min bok:

”Är du redo för att möta dig Själv och blomma ut i ditt sanna Jag? Då är denna boken något för dig.”

-Caroline

Bokrelease!

Och så var boken släppt! Vilken förlösning! Inför fredagens bokrelease hade jag en längre tid genomgått flera starka känslor som oro, rädsla och tvivel men också spänning, förhoppning och förväntan. Hur ska andra uppfatta boken? Hur kommer dom som läser boken reagera? Har jag skrivit på ett bra sätt? Förstår andra vad jag menar? Är den tydlig nog? Berör jag? Håller den måttet?

SÅ många känslor och en aning kaos inombords. Framförallt har jag kanske oroat mig mest för min pappas reaktion då boken är väldigt utelämnande om mig och min uppväxt. Jag har ju skrivit boken, slutit fred med mig Själv och signat upp mig på att dela med mig av min uppväxt samt mina utmaningar och prövningar i livet men min pappa? Han har däremot inget att säga till om utan får bara åka med.

Att skriva denna boken har tagit mig över två år. Det har både varit det bästa jag någonsin gjort, men också det svåraste jag utmanat mig själv i. Att dela med sig av sitt liv (en bearbetningsprocess som väckte starka känslor hos mig när jag fick sätta ord på mina känslor och upplevelser) samt koppla allt till den kunskapen jag fått genom att utbilda mig till samtalsterapeut inom den femte vågens psykologi under fyra års tid har varit utmanande. Minst sagt. Det har varit som en två års lång förlossning med mycket känslor, ups and downs, frustration och stress genom att vilja bli klar, där jag de sista veckorna innan bokreleasen haft sådana starka förvärkar att jag till viss del upplever att jag kan förstå den gravida kvinnan! Ok, kanske inte riktigt helt, men denna boken är som mitt barn, ett enormt personligt projekt, som efter lång tids arbete nu äntligen har blivit förlöst!

Jag är extremt lättad.

Men också väldigt tagen, trött och berörd. Jag har i pricip precis kommit tillbaka till livet, sex dagar efter releasefesten. Jag har varit helt slut. Som en enorm anspänning som släppte och som gjort att jag behövt sova och bara ta hand om mig själv i ett par dagar. Under dessa dagar har dock små energiboostar kommit och jag har fält en del glädjetårar åt alla fina kommentarer, uppmuntrande ord, tankar och starka känslor som min bok har väckt hos er som redan läst den. Tack! Jag förstår att en bok inte kan tilltala alla, men utgångspunkten för mig att skriva denna bok var först och främst att bearbeta min egen historia och läka på djupet. Om den sedan kan beröra eller hjälpa en enda person till nya insikter, till att våga be om hjälp eller faktiskt känna hopp i stunder av mörker så har den gjort sitt jobb. Så redan har den levererat över förväntan enligt mig. Och att en av dessa personer, som lovordat min bok och känt stolthet, är mig egen pappa gör upplevelsen så mycket starkare.

Stort varmt tack till alla ni som kom och firade mig i fredags på min bokrelease! Men även till er som inte kunde delta men istället skickade kärlek från flera olika håll. Er närvaro, stöttning och peppande ord får mig att känna mig enormt rik i livet.

Till er som har stora mål och drömmar i livet men tvivlar på er själva.. Ge aldrig upp! Allt är möjligt om man bara vill, bestämmer sig och tror på sig själv och det man gör.

Kan jag så kan du!

-Caroline